Tre år har passerat sen den där hemska dagen...

Idag är det 3 år sen Tomas hemska olycka…tänk att tre år har gått sen den där majkvällen då jag fick mitt livs värsta samtal någonsin…tre år. Så mycket som hänt sen dess, så mycket som vi tagit oss igenom, så mycket vi klarat av tillsammans – TACKSAM!!

 

Att du och jag skulle klara av att göra en Svensk Klassiker och då bla cykla de där 30 milen runt Vättern kunde jag inte trott för 3 år sen!! Men vi gjorde det – DU och JAG – Tillsammans!! Vilken krigare du är…Älskar dig och är så stolt över dig!

 

 

 

 

Min fina make, Tomas, började för 4-5 år sen att cykla landsvägscykel och tränade då regelbundet på sin racer. Själv så hade jag då inte riktigt förstått tjusningen med cykel så jag brukade ofta ta en PW eller en sväng till gymmet när Tomas stack ut med racern. För att optimera tiden lite så tränade vi samtidigt om än på olika håll...

Den 6 Maj 2014 så drog Tomas som vanligt iväg med sin racer och jag tog en skön PW, men när jag kom hem så fick jag ett hemskt samtal – Tomas hade blivit påkörd av en bil och fick föras akut med ambulans till SöS...

 
 

Tomas hade blivit påkörd av en bil som gjort en vänstersväng och försökt korsa vägen där Tomas kom i motsatt färdriktning och lyckats missbedöma farten Tomas cyklade i och då kört på honom med fronten i sidan på Tomas och hans cykel...Tomas krossade vindrutan på två ställen på bilen innan han slungades iväg för att landa ca 6 m längre bort…

Tomas hade, trots den hemska smällen, haft änglavakt och klarat sig "väldigt bra" med endast några sår i ansiktet som behövde sys, på kroppen flertalet skrapsår och allmänt blåslagen, han fick uttöjda ledband/korsband i fot och knä samt en bruten handled… men ingen hjärnskakning vilket var helt otroligt!!  Jag kan säga att hjälmen räddade hans liv! Utan den hade han varit död idag…

 

Hur som helst, det blev operation av handleden, en metallplatta opererades in och sen väntade en lång och jobbig tid med gips, sjukgymnastik och rehab för honom. Det gjorde så ont i mig att se att han mådde så dåligt, att han hade ont och att han sen inte kunde träna, cykla, spela golf, fixa hemma...ja göra allt som han i vanliga fall alltid gjort. På det så kom ju hösten och både golfsäsongen och cykelsäsongen var över... För att försöka boosta Tomas att fortsätta våga cykla så köpte barnen (läs: jag) en cykeltrainer till honom i farsdagspresent samma år och anmälde honom också till cykelloppet Siljan Runt året efter…jag ville ge honom något att träna till. Något som fick honom att motivera sig till att komma tillbaka ut på vägarna, att hanskulle ut å cykla igen…å det fungerade!!

Vi har tillsammans nu cyklat flertalet lopp, bland annat Siljan Runt, Velothon Stockholm (2 gåger) och även Vätternrunt förra året…Tomas har kommit tillbaka på ett fantastiskt sätt även om operationen av handled gjort att han förlorat massa rörlighet och dras med smärta så gott som dagligen…men han är en krigare och cyklar nu 3 år efter olyckan mer än någonsin!

#1 - Erika- familjeliv, träning och inredning

Men fy vad otäckt! Vilken tur att allt gick bra ändå och att han är återställd nu. Och heja er och stort grattis till loppet! Kram!

#2 - Helena Roth

Oj, änglavakt! Skönt att läsa att det gick så pass bra, trots allt... *huvaligen, måst varit hemskt!*

Svar: mmm verkligen...var en hemsk upplevelse för oss alla...
AngelicasVärld

Powered by Jasper Roberts - Blog
Hej och välkommen till min värld!!

Jag heter Angelica och i den här bloggen får du följa allt som sker i min värld. Jag skriver om allt från inredning till mat, träning och om livet med tre tweenisar. På det så bjuds det på massor av bilder på choklad, snittblommor och kaffe tre av mina stora laster i livet!!

Har du någon fråga eller vill komma i kontakt med mig ang samarbeten, PR-utskick eller liknande maila mig gärna angelicasvarld@gmail.com

Välkommen hit till min värld – Hoppas du ska trivas!